Den har bildats genom att lerpartiklar sakta avlagrats (5 mm på tusen år) på botten av ett hav. Tillsammans med leran sjönk också organiskt material ner till botten. Den höga halten av organiskt material i skiffern har gjort att man kunnat använda den som bränsle när man brände kalk. Runt om i stenbrottet ser man rester av kalkbränningen, med gamla ugnar och röda högar av utbränd skiffer (rödfyr).
I den östra väggens nedre del finns en mörkgrå kalksten som, om man tittar närmare, är full av fossil. Fossilen består framför allt små leddjur (trilobiter). Även andra delar av stenbrottet är fossilförande och visar på den rikedom av liv som förekom i havet.
OBS! Tänk på att stenarna har legat här i många miljoner år, och att många människor efter dig vill uppleva den här platsen. Plocka inte med dig sten, ta inte ner lösa stenar från stenbrottets sidor, och använd inte din geologhammare för att knacka sönder stenblock.