Flout­sik­ten*

Vid Flout­sik­ten står du på kan­ten av Hun­ne­bergs dia­baspla­tå, och har en vid­un­der­lig utsikt över ett vid­sträckt platt land­skap med bör­di­ga jor­dar – Västgötaslätten.

Väst­gö­tas­lät­ten sträc­ker sig från söder om Vänern öster ut, och är känd för sina närings­ri­ka jor­dar som i över tusen år gett för­ut­sätt­ning­ar för mänsk­ligt jord­bruk. Efter sista isti­den var det här områ­det havs­bot­ten, och närings­ri­ka sedi­ment avsat­tes på bot­ten som tjoc­ka lager av lera. Väst­gö­tas­lät­ten är ett flackt områ­de, där det inom vis­sa delar (tex. Vara- och Ska­ras­lät­ten) är en så liten höjd­skill­nad som 10 meter.

Under sto­ra delar av Väst­gö­tas­lät­ten är berg­grun­den rela­tivt plan, det s.k. sub-kam­bris­ka pene­pla­net. Orsa­ken är att berg­grun­den vitt­ra­de ner och ero­de­ra­des till en någorlun­da plan yta redan för ca 600 mil­jo­ner år sedan. Där­ef­ter över­sväm­ma­des pene­pla­net av ett hav som gjor­de att det täck­tes av sedi­ment. Sedi­men­ten stel­na­de och blev till tjoc­ka lager med bergar­ter. De har idag endast beva­rats där de täcks av dia­bas — det som är pla­tå­ber­gen. I områ­det mel­lan pla­tå­ber­gen ero­de­ra­des alla sedi­men­tä­ra bergar­ter bort, ner till urber­get och pene­pla­net. Efter sista isti­den täck­tes den pla­na urbergs­y­tan med de ler­ri­ka sedi­ment som bil­da­de slät­tens bör­di­ga jor­dar idag.