Det finns så myc­ket mer att se än bara Sto­ra stenbrottet

” Jag kom­mer från Göte­borg, men jag har bott här på Kin­ne­kul­le i fyra år. Min bak­grund är arbe­te inom lant­bruk, mina för­äld­rar dri­ver en gård pre­cis utan­för Göte­borg. För sju år sedan bygg­des hela går­den om till en robot­gård och för att bli mer håll­bar med bio­gas­an­lägg­ning och nytt foder­sy­stem. I och med den effek­ti­vi­se­ring­en blev jag egent­li­gen lite över­flö­dig som arbets­kraft på gården.

Men sam­ti­digt blev vi en besöks­gård, och när det var klart bör­ja­de jag ha ansvar för skol­klas­ser som vi tog emot. Jag berät­ta­de hur det såg ut förr, hur mjölk­pro­duk­tion och lant­bruk går till, och så vida­re. Jag hade ing­en erfa­ren­het från att gui­da innan dess, men jag hade där­e­mot stått på sce­nen hela mitt liv – både som utbil­dad dan­sa­re och inom tea­ter. Så det var ing­et ovant att stå fram­för folk. Men nu upp­täck­te jag hur him­la kul det var att gui­da! Och där föd­des en idé att göra det mer.

Att jag verk­li­gen tog ste­get att sat­sa på gui­dan­det fullt ut hade myc­ket att göra med just Kin­ne­kul­le. Det är så fan­tas­tiskt här! Så säger väl alla om sitt områ­de, men det är så många oli­ka mil­jö­er på en liten yta här, och så myc­ket histo­ria. Man kan gå på sam­ma stäl­len oli­ka års­ti­der och upp­le­va något helt nytt. Att få dela det med and­ra blev en väl­digt stark driv­kraft hos mig. Det finns så myc­ket mer att se än bara Sto­ra sten­brot­tet dit de fles­ta åker.

Jag vill att det ska kom­ma fler folk hit, men vill ock­så få håll­bar­het i det, att det inte blir över­tu­rism. Då är det en bra mel­lan­väg att turis­ter kan gå runt med gui­de, så man kan spri­da besökstryc­ket. I fram­ti­den skul­le jag gär­na vil­ja ha läng­re vand­ring­ar, över fle­ra dagar. Kanske and­ra akti­vi­te­ter kom­bi­ne­rat med en guid­ning, som matlagning.

För mig är det den vari­e­ran­de natu­ren som gör Kin­ne­kul­le spe­ci­ellt, att gå längs Kin­ne­kul­le­le­den och se alla oli­ka natur­ty­per, från sand­stensk­le­ven vid Väner­kan­ten till sko­gen uppe på top­pen … Och orkidéer­na där­e­mel­lan. De fles­ta i områ­det är väl­digt pat­ri­o­tis­ka när det kom­mer till ”kul­len”. Det spe­lar ing­en roll om man bott här lång eller kort tid, alla äls­kar Kin­ne­kul­le, känns det som!”