Frågor & svar

En Une­sco glo­bal geo­park är ett områ­de där man har geo­lo­gi som är av inter­na­tio­nell bety­del­se – något som är unikt i värl­den. Utnäm­ning­en Une­sco glo­bal geo­park fun­ge­rar som en kva­li­tets­stäm­pel och ett bevis på att ett områ­de har sär­skild sta­tus. Utnäm­ning­en inne­bär ing­et lag­ligt skydd.

FN-orga­net Une­sco har tre typer av utmär­kel­ser som områ­den i värl­den kan få: Världs­arvs­om­rå­den, Bio­sfärs­om­rå­den och Geoparker.

En geo­park har tre kärn­upp­gif­ter, enligt Unesco:

1. Utveck­la håll­bar natur­tu­rism inom sitt område
2. Utbild­ning och kun­skaps­sprid­ning (till exem­pel genom guid­ning­ar, pub­li­ka­tio­ner, skyl­tar och mate­ri­al rik­tat mot barn och unga)
3. Beva­ran­de av geo­lo­gis­ka natur­vär­den (inven­te­ra och kart­läg­ga geo­lo­gi och säker­stäl­la att vär­de­ful­la plat­ser för­val­tas på ett håll­bart sätt och där­med beva­ras för kom­man­de generationer).

Pla­tå­ber­gens geo­park omfat­tar en yta på 3690 km2 och nio kom­mu­ner (Troll­hät­tan, Väners­borg, Grästorp, Lid­kö­ping, Göte­ne, Mari­estad, Ska­ra, Sköv­de, Fal­kö­ping). Pla­tå­ber­gens Geo­parks grän­ser är sat­ta utef­ter ett geo­lo­giskt per­spek­tiv och inte efter kommun­grän­ser­na. Vi skic­ka­de hös­ten 2019 in en ansö­kan om att få sta­tus som Sve­ri­ges förs­ta Une­sco glo­ba­la geo­park. 2022 erhöll områ­det sta­tus som en Une­sco glo­bal geopark.

Pla­tå­bergs­land­ska­pet är ju det som finns där oav­sett. Pla­tå­ber­gens Geo­park (och en Une­sco-stäm­pel) är bara ett verk­tyg för att lyf­ta vär­de­na i platåbergslandskapet. 
Så pla­tå­bergs­land­ska­pet är grun­den, där geo­par­ken finns som en verk­sam­het som arbe­tar för att mark­nads­fö­ra och upp­märk­sam­ma just det landskapet! 

Geo­par­kens över­gri­pan­de vision/ upp­gift är att:

• Bidra till att öka möj­lig­he­ter­na för utveck­ling av en håll­bar besöksnä­ring i platåbergslandskapet
• Spri­da kun­skap om och stär­ka intres­set för pla­tå­bergs­land­ska­pets geologi
• Öka kun­ska­pen om och se till att vik­ti­ga geo­lo­gis­ka natur­vär­den bevaras
• Stär­ka varu­mär­ket pla­tå­bergs­land­ska­pet natio­nellt och internationellt
• Sti­mu­le­ra del­ak­tig­het och ini­ti­a­tiv från orga­ni­sa­tio­ner, för­e­ning­ar, före­tag och privatpersoner
• Säk­ra en inter­na­tio­nell Une­sco-cer­ti­fi­e­ring av platåbergslandskapet

I dags­lä­get finns det 195 geo­par­ker i 48 oli­ka län­der. Vi har Une­sco geo­par­ker i alla våra nor­dis­ka grann­län­der. Läs mer på https://www.visitgeoparks.org/ och http://www.unesco.org/new/en/natural-sciences/environment/earth-sciences/unesco-global-geoparks/

Det är en utnäm­ning som myn­dig­he­ten SGU, Sve­ri­ges Geo­lo­gis­ka Under­sök­ning, upp­rät­tat. Helt enkelt geo­par­ker på en natio­nell nivå. Att vara en svensk geo­park kan vara en egen utnäm­ning eller ett steg på vägen mot att bli en glo­bal geo­park. Kon­cep­tet svensk geo­park stäm­mer över­ens med kon­cep­tet glo­bal geo­park, men på en läg­re nivå/ med läg­re krav. I dags­lä­get är det ing­et krav att vara en svensk geo­park innan man ansö­ker till Une­sco om att bli en glo­bal geo­park (där­för är inte Pla­tå­ber­gens Geo­park det) men i fram­ti­den kan det bli ett krav.

Svens­ka Une­scorå­det är Sve­ri­ges natio­nal­kom­mis­sion för Une­sco. Svens­ka Une­scorå­det har i upp­drag att ge råd till rege­ring­en gäl­lan­de Une­scos verk­sam­het och infor­me­ra samt spri­da kun­skap om Une­sco i Sve­ri­ge. Svens­ka Une­scorå­det ska även bidra till att genom­fö­ra Sve­ri­ges stra­te­gi för sam­ar­be­te med Une­sco. Utö­ver det­ta har Svens­ka Une­scorå­det en stra­te­gi för sin verk­sam­het i Sve­ri­ge. Läs mer på https://unesco.se/

Det här kan vara lite lud­digt och svårt att för­stå och skil­ja på! Alla tre är oli­ka så kal­la­de ”site desig­na­tions”, inter­na­tio­nel­la utmär­kel­ser som Une­sco ger till områ­den i världen. 

• Ett världs­arv är en plats, ort eller mil­jö som på ett unikt sätt vitt­nar om jor­dens och män­ni­skans histo­ria. Det finns mer än 1000 världs­arv i 167 län­der – de fles­ta har bli­vit utnämn­da för sina kul­tur­vär­den men vis­sa har ham­nat på världs­arvs­lis­tan för sina uni­ka naturvärden. 
• Bio­sfär­om­rå­den är pilot­om­rå­den där nya meto­der och ny kun­skap tes­tas för att nå en lång­sik­tigt håll­bar sam­hälls­ut­veck­ling. De ska ha höga kul­tur­hi­sto­ris­ka och bio­lo­gis­ka land­skaps­vär­den som ska vär­nas men sam­ti­digt ock­så nytt­jas på ett lång­sik­tigt håll­bart sätt. 
• En geo­park är ett områ­de med geo­lo­gi av inter­na­tio­nell bety­del­se, där man job­bar med turism, kun­skaps­spri­dan­de och beva­ran­de (håll­bar utveck­ling) och där­med bidrar till att stär­ka det loka­la samhället. 

Del­vis kan t.ex. ett bio­sfär­om­rå­de och en geo­park ha över­lap­pan­de akti­vi­te­ter. Vill du veta mer om hur Pla­tå­ber­gens Geo­park sam­ver­kar med Bio­sfär­om­rå­det Vänerskär­går­den med Kin­ne­kul­le, kon­tak­ta oss!

Vi har en grund­fi­nan­sie­ring från de nio kom­mu­ner­na och från två kom­munal­för­bund. Där­ut­ö­ver får vi pro­jektstöd från oli­ka finan­siä­rer och det kan vari­e­ra från år till år. I dags­lä­get är det tex. Väst­ra Göta­lands­re­gi­o­nen, EU-medel, spar­banks­stif­tel­ser och Natur­vårds­ver­kets LONA-medel. 

Nej! Även om geo­lo­gin är grun­den för Une­sco-sta­tu­sen, så job­bar men i en geo­park med ett bre­da­re per­spek­tiv. En geo­park arbe­tar med att syn­lig­gö­ra och lyf­ta fram geo­lo­gins påver­kan i ett bio­lo­giskt, kul­tu­rellt och eko­no­miskt sam­man­hang. Det vill säga sam­ban­den mel­lan geo­lo­gi, bio­lo­gi, män­ni­skor och kul­tur­histo­ria. En geo­park gör det­ta bland annat genom att utveck­la besöksnä­ring­en och turis­men i områ­det och genom akti­vi­te­ter mot barn och unga på ett håll­bart sätt. 

En geo­park kan ses som ett utom­husmu­se­um. Land­ska­pet och de geo­lo­gis­ka besöksmå­len är upp­le­vel­sen, och på vägen lär sig en besö­kan­de om natur- och kulturhistoria.

Geo­tu­rism är en nischad form av turism, och kan beskri­vas som en kom­bi­ne­rad natur- och kun­skaps­tu­rism. Geo­tu­rism hand­lar om att upp­le­va och lära sig om geo­lo­gi i ett brett per­spek­tiv – pla­ne­ten jor­den med både natur, kul­tur, land­skap och människor. 

Pla­tå­ber­gens Geo­park föl­jer Agen­da 2030 och de Svens­ka upp­sat­ta målen inom mil­jö, kul­tur och fri­lufts­liv och arbe­tar med att spri­da den infor­ma­tio­nen. Geo­par­ken skall job­ba för en håll­bar turis­m­ut­veck­ling. Geo­par­ken har ett antal upp­sat­ta rikt­lin­jer att föl­ja och stäl­ler ock­så vis­sa krav på samarbetspartners.

En geo­park kan bidra på fle­ra sätt, t.ex.:

• Till­gång till pro­jekt­me­del – inve­ste­ring­ar, bland annat när det gäl­ler utveck­ling av besöks­mål (infra­struk­tur)
• Till­gäng­lig­gö­ran­de av områ­dets natur-och kul­tur­arv genom popu­la­ri­se­ring: appar, spel, guid­ning­ar, pub­li­ka­tio­ner, kartor
• Till­gång till exper­tis inom geo­lo­gi och naturturism
• Skol­pro­jekt – lokal stolthet
• Geo­par­ken är vik­tig för att imple­men­te­ra redan bestäm­da stra­te­gi­er, kom­plet­te­rar befint­li­ga pro­jekt och sats­ning­ar samt Agen­da 2030
• Om “pla­tå­bergs­land­ska­pet” eta­ble­ras som unikt varu­mär­ke får det posi­ti­va effek­ter även utan­för besöksnäring
• Kun­skap om land­ska­pet stär­ker den loka­la iden­ti­te­ten — män­ni­skors vil­ja att bo och inve­ste­ra i sin bygd
• Geo­park sät­ter områ­det på den inter­na­tio­nel­la kar­tan — öpp­nar för sam­ar­be­ten, utby­ten och investeringar
• En geo­park bidrar till lands­bygds­ut­veck­ling: till exem­pel utbild­ning & arbets­möj­lig­he­ter för turist­fö­re­tag, utveck­ling av loka­la pro­duk­ter (mat, upplevelser)

Une­sco i Stor­bri­tan­ni­en har 2020 släppt en väl­digt bra rap­port runt vär­det av Une­sco-utmär­kel­ser. För den som vill djup­dy­ka kan ni klic­ka in på sidan här: https://unesco.org.uk/national-value/

Något av det man kom­mer fram till är bla:

• Alla Une­sco-utmär­kel­ser i Stor­bri­tan­ni­en (Världs­arv, bio­sfär­om­rå­den, geo­par­ker) bidrog med 151 mil­jo­ner pund i ökat eko­no­miskt vär­de till landet
• De bidrog ock­så med icke-eko­no­mis­ka vär­den såsom kul­tu­rel­la och mil­jö­mäs­si­ga. Inte minst var de ock­så en vik­tig nyc­kel för att Stor­bri­tan­ni­en skul­le kla­ra Håll­bar­hets­må­len — Agen­da 2030. 
• Ett exem­pel är geo­par­ken Mar­b­le Arch Caves Une­sco glo­bal geo­park på Nor­dir­land, som bidrog med 15 mil­jo­ner pund i eko­no­miskt vär­de till sitt område.

Nej, en geo­park är en sta­tus på ett områ­de och med­för ing­et lag­ligt skydd enligt svensk mil­jö­balk (i jäm­fö­rel­se med t.ex. naturreservat/ natio­nal­par­ker). Där­e­mot ska våra vik­ti­gas­te geo­lo­gis­ka plat­ser (de som är av inter­na­tio­nell bety­del­se) vara skyd­da­de enligt svensk lag. Det kan då vara som natur­re­ser­vat eller inom are­al­pla­ne­ring som t.ex. riksintresse. 

Män­ni­skor ska bo och leva i en geo­park och utvin­ning av geo­lo­giskt mate­ri­al kom­mer all­tid ske då våra mänsk­li­ga sam­häl­len är bero­en­de av det. Där­e­mot ska det ske på ett håll­bart sätt – pla­tå­bergs­land­ska­pet ska bru­kas, inte förbrukas!

En geo­park får enligt Une­scos krav inte vara invol­ve­rad i någon typ av utvin­ning eller för­sälj­ning av geo­lo­giskt mate­ri­al – var­ken direkt eller indi­rekt via någon sam­ar­bets­part­ner. Vi upp­ma­nar alla att upp­le­va geo­lo­gin på plats i natu­ren, och påmin­ner om att det inte är lag­ligt att ploc­ka med sig ste­nar hem utan mar­kä­ga­rens till­stånd! (enl. Brotts­bal­ken kapi­tel 12 §2). Det är hel­ler inte tillå­tet att knac­ka loss sten ur berg eller hug­ga in sitt namn i berg­häl­lar. Våra besöks­mål ska upp­le­vas av många gene­ra­tio­ner framöver!

Det är inte otillå­tet med sten- och mine­ral­för­sälj­ning inom geo­par­kens områ­de, men geo­par­ken som orga­ni­sa­tion kan inte sam­ar­be­ta med någon verk­sam­het som hål­ler på med det. 

Någ­ra av de akti­vi­te­ter som kan ska­pas i en geo­park är till exempel:

• Natur­guid­ning­ar och före­läs­ning­ar för allmänheten 
• Skol­pro­jekt rik­tat mot geo­lo­gi och natur­kun­skap både lokalt men även till­sam­mans med and­ra geo­par­ker i värl­den genom t.ex. Erasmusprojekt. 
• För­med­ling av kun­skap. Genom att använ­da sig av inno­va­ti­va för­med­lings­sätt kan man spri­da kun­skap: genom appar för mobil­te­le­fo­ner, bro­schy­rer och kar­tor och skylt­ning på plats ute i naturen.
• En geo­park sam­ar­be­tar ock­så med forsk­nings­in­sti­tu­tio­ner och ska gyn­na geo­lo­gisk forsk­ning i områ­det.  Man sam­ar­be­tar ock­så tätt med and­ra geo­par­ker i värl­den, och del­tar på inter­na­tio­nel­la geo­parks­kon­fe­ren­ser en gång om året. 

I geo­par­ken hit­tar man geo­lo­gis­ka feno­men och plat­ser som bara finns här eller på ett fåtal plat­ser i värl­den. Den geo­lo­gis­ka histo­ri­en sträc­ker sig 1700 mil­jo­ner bak­åt i tiden! Av sär­skilt inter­na­tio­nellt intres­se är:

• Pene­pla­net
• Pla­tå­ber­gen
• Kvar­tär­geo­lo­gi och istidsavsättningar

Du kan läsa mer om geo­lo­gin under fli­ken “Pla­tå­ber­gen” här på hemsidan.

Pla­tå­ber­gen i Väs­ter­göt­land visar upp en lager­följd med bergar­ter som berät­tar om den geo­lo­gis­ka eran Pale­o­zo­i­kum (541 mil­jo­ner år sedan till 251 mil­jo­ner år sedan). Pla­tå­ber­gens oli­ka bergar­ter består av urberg, sand­sten, alun­skif­fer, kalk­sten, ler­skif­fer och trapp/diabas. Det­ta har gett land­ska­pet sin vack­ra och vari­e­ran­de natur då oli­ka väx­ter trivs på oli­ka berg­grund. Det övers­ta lag­ret är yngst, cir­ka 280 mil­jo­ner år och har mag­ma­tiskt ursprung. På grund av sin hård­het har dia­ba­sen skyd­dat de ned­re lag­ren från ned­bryt­ning. Tack vare att ber­get beva­rats kan vi nu läsa pla­tå­ber­gens bergla­ger som oli­ka kapi­tel ur jor­dens långa histo­ria. Man hit­tar till exem­pel både fos­sil från nume­ra utdö­da djur och någ­ra av värl­dens älds­ta fynd av mete­o­ri­ter i pla­tå­ber­gen. Alla pla­tå­ber­gen har inte sam­ma lager­följd. Det beror på vart mag­man träng­de in i ber­get. T.ex. på Kin­ne­kul­le kan man vand­ra genom alla lag­ren. På Hal­le och Hun­ne­berg hit­tar man sand­sten, alun­skif­fer och ett mäk­tigt lager dia­bas och Lug­nås­ber­get består endast av sand­sten och lite alunskiffer.

USA KL3 är en ram­sa för att lätt kom­ma ihåg de oli­ka bergar­ter­nas lagerföljd:

• Urberg (pene­pla­net som består av gra­nit eller gnejs)
• Sand­sten
• Alun­skif­fer
• Kalk­sten
• Ler­skif­fer
• 3 Trapp/­Di­a­bas- trapp är en gam­mal benäm­ning på diabas