Platåbergslandskapet i Västergötland fick status som Sveriges första Unesco Globala Geopark i april 2022. Det är resultatet av ett arbete som pågått länge, där boende i området velat bevara och uppmärksamma de speciella natur- och kulturmiljöer som finns i anslutning till bergen. Kanske började det redan på 1970-talet, med protesterna mot nya planer på utvinning av uran vid Ranstadverken utanför Skövde. Det lokala engagemanget kulminerade med ”Västgötabergens dag” som firades under en vecka 1976, med föredrag, vandringar och protester. Som avslutning restes då stenen vid Häggums kyrka, med inskriptionerna ”Förödelse hotade Billingen, Borgundaberget, Gerumsberget, Tovaberget, Gisseberget, Myggberget, Mösseberg, Plantaberget, Varvsberget och Ålleberg. Västgötar villiga att värna sin bygd samlades 1 maj 1976 i Häggum. Stenen skall minna om att västgötars vrede drabbar dem som skadar deras berg”.
Bakgrund
I början av 2000-talet samlades några eldsjälar och föreningar i Skaraborg under namnet ”Geoarena Skaraborg”, ett geologiskt nätverk som ville öka intresset för områdets geologi. Initiativtagare var Ållebergsgruppen, SGS Skaraborgs Geologiska Sällskap, Qvarnstensgruvan i Lugnås samt Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri i Råbäck. Några av de drivande eldsjälarna var Ingemar Beiron från Lugnåsberget och Torbjörn Persson i Falköping. 2012 hade Qvarnstensgruvan i Lugnås fått utmärkelsen ”Sveriges geologiska arv” av SGU, Sveriges Geologiska Undersökning.
Samtidigt hade ett globalt geoparksnätverk vuxit fram runt om i världen. Tanken bakom geoparker var att bevara det geologiskt arvet och bidra till hållbar utveckling genom att skapa ett nätverk av områden med geologi av internationellt värde. Förståelsen för behovet av att bevara viktiga geologiska platser från olika typer av exploatering hade växt fram under 1990-talet. År 2000 träffades fyra europeiska områden med värdefull geologi för att diskutera hur man bäst kunde använda geologin för regional utveckling, främst genom geoturism. Resultatet blev de första geoparkerna och bildandet av det Europeiska Geoparksnätverket (EGN). 2004 hade nätverket växt till 17 europeiska områden och dessutom anslöt åtta kinesiska geoparker, och därmed hade det Globala Geoparksnätverket (GGN) bildats. Både EGN och GGN knöt direkt täta band med Unesco, då nätverket verkade under Unescos beskydd, och sekretariatet hamnade som en del av Unescos huvudkontor i Paris. 2015 röstade Unescos medlemsstater för att upprätta en ny så kallad ”site designation”, Unesco Globala Geoparker, och geoparker blev en del av Unescos organisation och ett nytt program, IGGP (International Geoparks and Geoscience Programme). Geoparker blev därmed en ny utmärkelse till områden i världen jämte världsarv och biosfärområden.
I Västergötland genomfördes det en förstudie under ledning av Biosfärkontoret i Mariestad 2014 ‑2015. Förstudien har som slutsats att nio kommuner önskade samarbeta vidare med att etablera en geopark i området. Däremot hittades ingen given projektägare för att ta det vidare – och efter 2015 så blir det en paus i arbetet ett tag. 2016 säger så Grästorps kommun att de kan vara projektägare, och viss finansiering säkras genom kommunerna och kommunalförbund. En projektledare anställs och arbetet med geopark kommer igång på riktigt i augusti 2017. Under de kommande åren är det flera utmaningar på vägen: platåbergslandskapet är ett stort område som behöver avgränsas, och det är svårt att hitta både stabil finansiering och en långsiktig organisationsstruktur. Medgångarna är desto fler, det är ett stort stöd bland människor som bor i området, föreningslivet, offentliga samarbetspartners och geologer från i princip alla stora universitet i Sverige. Och självklart är platåbergslandskapet i sig grunden för framgång: ett fantastiskt område med unika natur- och kulturmiljöer.
I november 2019 skickas så ansökan om status som Sveriges första Unesco Globala Geopark in. Utvärderingen skulle egentligen skett året efter – men så kom pandemin och alla uppdrag ställdes in. Geoparkens verksamhet fortsatte som vanligt under väntetiden, då det också är ett krav från Unescos sida att ansökande geoparker ska vara fullt operativa verksamheter redan innan ansökan skickas in. I och med att ansökan skickats in gick geoparken också från att vara ett projekt till att bli en långsiktig verksamhet. Organisationsstrukturen etablerades där Grästorps kommun låg kvar som driftsorganisation, med där alla kommunerna har ett gemensamt ansvar genom ett politiskt ägarsamråd och en styrgrupp bestående av tjänstepersoner. I geoparken arbetar tre anställda.
Hösten 2021 genomförs äntligen utvärderingen, och i december samma år kommer det positiva beskedet att det Globala Geoparksnätverkets styrelse rekommenderar att Platåbergens Geopark ska bli godkänd som medlem i nätverket. I april 2022 fattade så Unescos styrelse det formella beslutet: Sverige får sin första Unesco-geopark och det globala geoparksnätverket får ett nytt medlemsland! Platåbergslandskapet har därmed status som Unesco global geopark.
Geoparkens placering och gränser
Organisation
Platåbergens Geopark är ett samarbete mellan nio stycken kommuner (Trollhättan, Vänersborg, Grästorp, Lidköping, Götene, Mariestad, Skara, Skövde, Falköping). I dagsläget är Grästorps kommun driftsorganisation.
Geoparken har i dagsläget sin finansiering från de nio kommunerna samt från Skaraborgs och Fyrbodals kommunalförbund. I tillägg har vi periodvis projektmedel öronmärkta för olika insatser, tex. Naturvårdsverkets LONA-medel, EUs landsbygdsprogram, samt sparbanksstiftelser.
